1.   Härmed inrättas Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallad byrån).

2.   Byrån, såsom den inrättas genom denna förordning, ska ersätta och efterträda Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, inrättad genom förordning (EU) nr 1077/2011.

3.   Byrån ska ansvara för den operativa förvaltningen av Schengens informationssystem (SIS II), informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac.

4.   Byrån ska ansvara för förberedelsen, utvecklingen eller den operativa förvaltningen av in- och utresesystemet, DubliNet och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias).

5.   Byrån får ges ansvaret för att förbereda, utveckla eller operativt förvalta andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa än dem som anges i punkterna 3 och 4 i denna artikel, inbegripet befintliga system, endast om detta föreskrivs i relevanta unionsrättsakter som reglerar de systemen och som grundar sig på artiklarna 67–89 i EUF-fördraget, varvid utvecklingen inom den forskning som avses i artikel 14 i den här förordningen och resultaten från de pilotprojekt och koncepttest som avses i artikel 15 i den här förordningen ska beaktas där så är lämpligt.

6.   Den operativa förvaltningen ska omfatta alla uppgifter som krävs för att de stora it-systemen ska fungera i överensstämmelse med de särskilda bestämmelser som är tillämpliga för vart och ett av dem, inbegripet ansvaret för den kommunikationsinfrastruktur som används för dem. Dessa stora it-system får inte utbyta uppgifter eller möjliggöra delning av information eller kunskap såvida inte detta föreskrivs i en specifik unionsrättsakt.

7.   Byrån ska också ansvara för följande uppgifter:

1.   Avseende systemens kommunikationsinfrastrukturer ska byrån utföra alla uppgifter som den ålagts genom de unionsrättsakter som reglerar systemen, med undantag för de system som använder EuroDomain som kommunikationsinfrastruktur. Vad gäller de system som använder EuroDomain ska kommissionen ansvara för uppgifter som rör genomförandet av budgeten, förvärv och förnyande samt avtalsfrågor. I enlighet med de unionsrättsakter som reglerar de system som använder EuroDomain ska uppgifterna avseende kommunikationsinfrastrukturen, inbegripet den operativa förvaltningen och säkerheten, delas upp mellan byrån och kommissionen. För att säkerställa att de fullgör sina respektive åligganden på ett konsekvent sätt ska byrån och kommissionen komma överens om operativa arbetsförfaranden som återges i ett samförståndsavtal.

2.   Kommunikationsinfrastrukturen ska förvaltas och kontrolleras på lämpligt sätt för att den ska skyddas mot hot och för att säkerställa dess säkerhet och säkerheten för systemen, inbegripet säkerheten för de uppgifter som utbyts genom kommunikationsinfrastrukturen.

3.   Byrån ska anta lämpliga åtgärder, inklusive säkerhetsplaner, bland annat för att förhindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller radering av personuppgifter i samband med överföring av personuppgifter eller transport av datamedier, i synnerhet med hjälp av lämplig krypteringsteknik. All systemrelaterad operativ information som cirkulerar i kommunikationsinfrastrukturen ska vara krypterad.

4.   Uppgifter som rör leverans, montering, underhåll och övervakning av kommunikationsinfrastrukturen får anförtros externa privaträttsliga enheter eller organ, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Sådana uppgifter ska utföras under byråns ansvar och under dess noggranna övervakning.

Alla externa privaträttsliga enheter eller organ, inbegripet nätleverantörer, ska när de utför de uppgifter som avses i första stycket vara bundna av de säkerhetsåtgärder som avses i punkt 3 och får inte på något sätt ha åtkomst till några operativa data som lagras i systemen eller överförs genom kommunikationsinfrastrukturen eller till det SIS II-relaterade Sireneutbytet.

5.   Hanteringen av krypteringsnycklarna ska förbli inom byråns behörighetsområde och får inte läggas ut på entreprenad till någon extern privaträttslig enhet. Detta påverkar inte befintliga avtal om kommunikationsinfrastrukturerna för SIS II, VIS och Eurodac.

1.   Byrån ska följa utvecklingen av forskning som är av relevans för den operativa förvaltningen av SIS II, VIS, Eurodac, in- och utresesystemet, Etias, DubliNet och andra stora it-system som avses i artikel 1.5.

2.   Byrån får bidra till att genomföra de delar av Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation som avser stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Byrån ska i detta syfte, om kommissionen har delegerat relevanta befogenheter till den, ha följande uppgifter:

3.   Byrån ska regelbundet och minst en gång om året underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt, i fråga om behandling av personuppgifter, Europeiska datatillsynsmannen om den utveckling som avses i denna artikel, utan att det påverkar rapporteringsskyldigheterna i fråga om genomförandet av delar av Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation som avses i punkt 2.

1.   På särskild och uttrycklig begäran av kommissionen, som minst tre månader före en sådan begäran ska ha underrättat Europaparlamentet och rådet, och efter ett positivt styrelsebeslut, får byrån i enlighet med artikel 19.1 u i den här förordningen och genom ett delegeringsavtal anförtros att genomföra sådana pilotprojekt som avses i artikel 58.2 a i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för utveckling eller operativ förvaltning av stora it-system enligt artiklarna 67–89 i EUF-fördraget i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

Byrån ska regelbundet underrätta Europaparlamentet, rådet och, i fråga om behandling av personuppgifter, Europeiska datatillsynsmannen om utvecklingen av de pilotprojekt som genomförs av byrån enligt första stycket.

2.   Budgetanslag till pilotprojekt som avses i artikel 58.2 a i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och som begärts av kommissionen enligt punkt 1 får tas upp i budgeten för högst två på varandra följande budgetår.

3.   Byrån får på kommissionens eller rådets begäran, efter att ha underrättat Europaparlamentet och efter ett positivt styrelsebeslut, genom ett delegeringsavtal anförtros budgetgenomförandeuppgifter för koncepttest som finansieras inom ramen för det instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering som inrättats genom förordning (EU) nr 515/2014 i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

4.   Byrån får, efter ett positivt styrelsebeslut, planera och genomföra tester på områden som omfattas av denna förordning och av någon av de unionsrättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemen.

1.   Varje medlemsstat får begära att byrån ger råd om de egna nationella systemens anslutning till de centrala systemen i de stora it-system som byrån förvaltar.

2.   Varje medlemsstat får inkomma med en begäran om ad hoc-stöd till kommissionen som, förutsatt att denna har gjort en positiv bedömning, enligt vilken sådant stöd krävs på grund av särskilda behov rörande säkerhet eller migration, utan dröjsmål ska översända den till byrån. Byrån ska underrätta styrelsen om sådana begäranden. Medlemsstaten ska underrättas när kommissionens bedömning är negativ.

Kommissionen ska övervaka huruvida byrån i tid har lämnat ett svar på medlemsstatens begäran. Byråns årliga verksamhetsrapport ska ingående redogöra för de åtgärder som byrån har genomfört för att ge ad hoc-stöd till medlemsstaterna och för kostnaderna i detta avseende.

3.   Det är också tillåtet att begära att byrån ska ge kommissionen råd eller stöd i tekniska frågor som rör befintliga eller nya system, inbegripet genom studier och tester. Byrån ska informera styrelsen om sådana begäranden.

4.   En grupp på minst fem medlemsstater får anförtro byrån uppgiften att utveckla, förvalta eller hysa en gemensam it-komponent för att hjälpa dem att genomföra tekniska aspekter av skyldigheter som följer av unionsrätt om decentraliserade system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Dessa gemensamma it-lösningar ska inte påverka de begärande medlemsstaternas skyldigheter enligt tillämplig unionsrätt, särskilt när det gäller dessa systems arkitektur.

I synnerhet får de begärande medlemsstaterna anförtro byrån uppgiften att skapa en gemensam komponent eller router för förhandsinformation om passagerare och passageraruppgifter som ett tekniskt hjälpmedel för att underlätta förbindelserna med lufttrafikföretag i syfte att hjälpa medlemsstaterna att genomföra rådets direktiv 2004/82/EG (44) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 (45). I ett sådant fall ska byrån centralt samla in uppgifterna från lufttrafikföretag och överföra uppgifterna till medlemsstaterna via den gemensamma komponenten eller routern. De begärande medlemsstaterna ska anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lufttrafikföretagen överför uppgifterna via byrån.

Byrån ska anförtros uppgiften att utveckla, förvalta eller hysa en gemensam it-komponent först efter ett förhandsgodkännande från kommissionen och ett positivt styrelsebeslut.

De begärande medlemsstaterna ska anförtro byrån de uppgifter som avses i första och andra styckena genom ett delegeringsavtal som innehåller villkoren för delegeringen av uppgifterna och en beräkning av alla relevanta kostnader och faktureringsmetoden. Alla relevanta kostnader ska täckas av de deltagande medlemsstaterna. Delegeringsavtalet ska vara förenligt med de unionsrättsakter som reglerar systemen i fråga. Byrån ska informera Europaparlamentet och rådet om det godkända delegeringsavtalet och eventuella ändringar av detta.

Andra medlemsstater får begära att få delta i en gemensam it-lösning när denna möjlighet föreskrivs i delegeringsavtalet, i vilket i synnerhet de ekonomiska konsekvenserna av ett sådant deltagande ska anges. Delegeringsavtalet ska ändras i enlighet med detta efter ett förhandsgodkännande från kommissionen och efter ett positivt styrelsebeslut.

1.   Byrån ska vara ett unionsorgan och vara en juridisk person.

2.   Byrån ska ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt nationell rätt i varje medlemsstat. Den får särskilt förvärva eller avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.   Sätet för byrån ska vara Tallinn, Estland.

De uppgifter rörande utveckling och operativ förvaltning som avses i artiklarna 1.4, 1.5, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 11 ska genomföras vid det tekniska driftstället i Strasbourg, Frankrike.

Ett reservdriftställe som kan säkerställa driften av ett stort it-system vid fel i ett sådant system ska inrättas i Sankt Johann im Pongau, Österrike.

4.   Båda de tekniska driftställena får användas för samtidig drift av systemen, förutsatt att reservdriftstället fortfarande kan säkerställa driften av systemen i händelse av fel i ett eller flera av dem.

5.   Om det på grund av systemens särskilda karaktär blir nödvändigt för byrån att inrätta ett andra separat tekniskt driftställe, antingen i Strasbourg eller i Sankt Johann im Pongau, eller på båda platserna, beroende på vad som krävs, för att hysa systemen, ska detta behov motiveras på grundval av en oberoende konsekvensbedömning och kostnads-nyttoanalys. Styrelsen ska samråda med kommissionen och ta hänsyn till dess synpunkter innan den underrättar budgetmyndigheten om sin avsikt att genomföra eventuella projekt som rör egendom i enlighet med artikel 45.9.

1.   Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

2.   Byråns struktur ska inbegripa

1.   Styrelsen ska göra följande:

Utan att det påverkar bestämmelserna om offentliggörande av förteckningar över relevanta myndigheter som anges i de unionsrättsakter som avses i första stycket mm och när en skyldighet att offentliggöra och löpande uppdatera dessa förteckningar på byråns webbplats inte anges i de rättsakterna, ska styrelsen säkerställa sådant offentliggörande och sådan löpande uppdatering.

2.   Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att delegera relevanta tillsättningsbefogenheter till den verkställande direktören och fastställa på vilka villkor denna delegering av befogenheter kan dras in. Den verkställande direktören ska ha rätt att vidaredelegera dessa befogenheter.

Om exceptionella omständigheter kräver det får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen till den verkställande direktören av tillsättningsbefogenheter samt de befogenheter som denna vidaredelegerat, och själv utöva dem eller delegera dem till en av sina ledamöter eller till någon annan i personalen än den verkställande direktören.

3.   Styrelsen får ge den verkställande direktören råd i alla frågor som strikt hänför sig till utvecklingen eller den operativa förvaltningen av stora it-system och om verksamhet som rör forskning, pilotprojekt, koncepttest och tester.

1.   Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och två företrädare för kommissionen. Varje företrädare ska ha rösträtt, i enlighet med artikel 23.

2.   Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. Suppleanten ska företräda ledamoten i vederbörandes frånvaro eller om ledamoten väljs till ordförande eller vice ordförande i styrelsen och är ordförande för styrelsemötet. Styrelsens ledamöter och deras suppleanter ska utnämnas på grundval av deras stora erfarenhet och sakkunskap på relevanta områden när det gäller stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa samt deras kunskaper om dataskydd, med beaktande av deras relevanta färdigheter i förvaltning, administration och budget. Alla parter som är företrädda i styrelsen ska bemöda sig om att begränsa omsättningen av sina företrädare, i syfte att säkerställa kontinuitet i styrelsens arbete. Alla parter ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

3.   Ledamöternas och suppleanternas mandatperiod ska vara fyra år och ska kunna förnyas. Vid mandatperiodens utgång eller om ledamöterna avgår ska de sitta kvar tills deras mandat har förnyats eller tills de har ersatts.

4.   Länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket samt till Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder ska delta i byråns arbete. De ska vardera utnämna en företrädare och en suppleant i styrelsen.

1.   Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland de styrelseledamöter som utnämnts av medlemsstater som enligt unionsrätten fullt ut omfattas av de unionsrättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av samtliga de stora it-system som förvaltas av byrån. Ordföranden och vice ordföranden ska väljas med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade styrelseledamöterna.

Vice ordföranden ska automatiskt inträda i ordförandens ställe om den senare är förhindrad att fullgöra sina plikter.

2.   Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod ska vara fyra år. Deras mandatperiod får förnyas en gång. Om deras uppdrag som styrelseledamot upphör någon gång under deras mandatperiod upphör deras mandatperiod automatiskt vid denna tidpunkt.

1.   Ordföranden ska sammankalla styrelsens möten.

2.   Den verkställande direktören ska delta i överläggningarna utan rösträtt.

3.   Styrelsen ska hålla minst två ordinarie möten per år. Dessutom ska styrelsen sammanträda på ordförandens initiativ, på kommissionens begäran, på den verkställande direktörens begäran eller på begäran av minst en tredjedel av de röstberättigade styrelseledamöterna.

4.   Europol och Eurojust får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande SIS II angående tillämpningen av beslut 2007/533/RIF står på dagordningen. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande SIS II angående tillämpningen av förordning (EU) 2016/1624 står på dagordningen.

Europol får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande VIS angående tillämpningen av beslut 2008/633/RIF, eller en fråga rörande Eurodac angående tillämpningen av förordning (EU) nr 603/2013, står på dagordningen.

Europol får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande in- och utresesystemet angående tillämpningen av förordning (EU) 2017/2226 står på dagordningen eller när en fråga rörande Etias angående förordning (EU) 2018/1240 står på dagordningen. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får också delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande Etias angående tillämpningen av förordning (EU) 2018/1240 står på dagordningen.

Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatör vid mötena.

5.   Styrelsens ledamöter och deras suppleanter får, förutsatt att det inte strider mot styrelsens arbetsordning, bistås av rådgivare eller sakkunniga, i synnerhet de som är ledamöter i de rådgivande grupperna.

6.   Byrån ska bistå styrelsen med ett sekretariat.

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i den här artikeln och av artiklarna 19.1 b och r, 21.1 och 25.8 ska styrelsens beslut fattas av en majoritet av alla dess röstberättigade ledamöter.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3 och 4 ska varje ledamot i styrelsen ha en röst. Om en röstberättigad ledamot är frånvarande ska dennes suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe.

3.   Varje ledamot som utnämnts av en medlemsstat som enligt unionsrätten omfattas av en unionsrättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av ett stort it-system som förvaltas av byrån får rösta om en fråga som rör det stora it-systemet i fråga.

Danmark får rösta om frågor som rör ett stort it-system om landet enligt artikel 4 i protokoll nr 22 beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra den unionsrättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av det stora it-systemet i fråga.

4.   Artikel 42 ska tillämpas avseende rösträtt för företrädare för länder som har ingått avtal med unionen om deras associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket samt till Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder.

5.   Om ledamöterna är oeniga om huruvida en omröstning rör ett visst stort it-system, ska ett beslut om att denna omröstning inte rör just det stora it-systemet fattas med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade styrelseledamöterna.

6.   Ordföranden, eller vice ordföranden när han eller hon ersätter ordföranden, får inte delta i omröstningen. Ordförandens rösträtt, eller vice ordförandens rösträtt när han eller hon ersätter ordföranden, ska utövas av dennes suppleant.

7.   Den verkställande direktören får inte rösta.

8.   I styrelsens arbetsordning ska det fastställas mer detaljerade omröstningsbestämmelser, särskilt under vilka förutsättningar en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutsförhet när så är lämpligt.

1.   Den verkställande direktören ska förvalta byrån. Den verkställande direktören ska bistå och vara ansvarig inför styrelsen. Den verkställande direktören ska på begäran rapportera till Europaparlamentet om resultatet av sitt arbete. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om resultatet av sitt arbete.

2.   Den verkställande direktören ska vara byråns rättsliga företrädare.

3.   Den verkställande direktören ska ansvara för genomförandet av de uppgifter som byrån tilldelas genom denna förordning. Den verkställande direktören ska i synnerhet vara ansvarig för följande:

4.   Den verkställande direktören ska fullgöra varje annan uppgift i enlighet med denna förordning.

5.   Den verkställande direktören ska besluta huruvida det är nödvändigt att utplacera en eller flera medlemmar ur personalen i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och inrätta ett lokalt kontor i det syftet. Innan den verkställande direktören fattar ett sådant beslut ska denna inhämta förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen samt den eller de berörda medlemsstaterna. I den verkställande direktörens beslut ska anges omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret på ett sätt som undviker onödiga kostnader och överlappning av byråns administrativa uppgifter. Verksamhet som bedrivs i de tekniska enheterna får inte utföras vid ett lokalt kontor.

1.   Styrelsen ska utnämna den verkställande direktören utgående från en förteckning över minst tre kandidater som föreslagits av kommissionen efter ett öppet och transparent urvalsförfarande. För detta urvalsförfarande ska en inbjudan att inkomma med en intresseanmälan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och via andra lämpliga informationskanaler. Styrelsen ska utnämna den verkställande direktören på grundval av meriter, styrkt erfarenhet av stora it-system, administrativa kunskaper, finansiell kompetens, ledningskompetens och kunskaper om dataskydd.

2.   De sökande som kommissionen föreslagit ska före utnämningen uppmanas att göra ett uttalande inför det eller de ansvariga utskotten i Europaparlamentet och att besvara frågor från utskottsledamöterna. Efter att ha hört uttalandet och svaren ska Europaparlamentet anta ett yttrande med sin åsikt, och får ange vilken kandidat det föredrar.

3.   Styrelsen ska utnämna den verkställande direktören med beaktande av de åsikterna.

4.   Om styrelsen beslutar att utnämna en annan kandidat än den som Europaparlamentet angett som sin föredragna kandidat, ska den skriftligen meddela Europaparlamentet och rådet på vilket sätt Europaparlamentets yttrande har beaktats.

5.   Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Vid periodens utgång ska kommissionen göra en utvärdering där hänsyn tas till dess bedömning av den verkställande direktörens arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar.

6.   Styrelsen får på förslag av kommissionen, med beaktande av den utvärdering som avses i punkt 5, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fem år.

7.   Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om den har för avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Inom den period på en månad som föregår en sådan eventuell förlängning ska den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande inför det eller de ansvariga utskotten i Europaparlamentet och att besvara frågor från utskottsledamöterna.

8.   En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma befattning vid slutet av den sammantagna mandatperioden.

9.   Den verkställande direktören kan avsättas från sin post endast efter ett styrelsebeslut på förslag av en majoritet av styrelsens röstberättigade ledamöter eller kommissionen.

10.   Styrelsen ska fatta beslut om utnämning, förlängning av mandatperioden och avsättning av den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av styrelsens röstberättigade ledamöter.

11.   I det anställningsavtal som sluts med den verkställande direktören ska byrån företrädas av styrelsens ordförande. Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda.

1.   En vice verkställande direktör ska bistå den verkställande direktören. Den vice verkställande direktören ska även ersätta den verkställande direktören i dennes frånvaro. Den verkställande direktören ska fastställa den vice verkställande direktörens uppgifter.

2.   På förslag av den verkställande direktören ska styrelsen utnämna den vice verkställande direktören. Den vice verkställande direktören ska utnämnas på grundval av meriter och lämplig förvaltnings- och ledningskompetens, inklusive relevant yrkeserfarenhet. Den verkställande direktören ska föreslå minst tre kandidater till tjänsten som vice verkställande direktör. Styrelsen ska fatta sitt beslut med två tredjedels majoritet av styrelsens röstberättigade ledamöter. Styrelsen ska ha befogenhet att avskeda den vice verkställande direktören genom ett beslut som antas med två tredjedelars majoritet av styrelsens röstberättigade ledamöter.

3.   Den vice verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Styrelsen får förlänga mandatperioden en gång med högst fem år. Styrelsen ska anta ett sådant beslut med två tredjedels majoritet av styrelsens röstberättigade ledamöter.

1.   Följande rådgivande grupper ska bistå styrelsen med nödvändig sakkunskap om stora it-system, särskilt i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet och den årliga verksamhetsrapporten:

2.   Varje medlemsstat som enligt unionsrätten omfattas av en unionsrättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av ett visst stort it-system, samt kommissionen, ska utnämna en ledamot av den rådgivande gruppen för det stora it-systemet för en fyraårsperiod, som kan förnyas.

Även Danmark ska utnämna en ledamot av en rådgivande grupp för ett stort it-system, om landet enligt artikel 4 i protokoll nr 22 beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra den unionsrättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av det stora it-systemet i fråga.

Varje land som är associerat till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket samt till Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder och som deltar i ett visst stort it-system, ska utnämna en ledamot av den rådgivande gruppen för det stora it-systemet i fråga.

3.   Europol och Eurojust och den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får utnämna varsin företrädare i den rådgivande gruppen för SIS II. Europol får också utnämna en företrädare i de rådgivande grupperna för VIS, Eurodac samt in- och utresesystemet och Etias. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån får också utnämna en företrädare i den rådgivande gruppen för in- och utresesystemet och Etias.

4.   Styrelseledamöterna och deras suppleanter får inte vara ledamöter i någon av de rådgivande grupperna. Den verkställande direktören eller en företrädare för denne ska ha rätt att närvara som observatör vid alla möten som hålls av de rådgivande grupperna.

5.   De rådgivande grupperna ska samarbeta med varandra vid behov. Förfarandena för de rådgivande gruppernas arbete och samarbete ska fastställas i byråns arbetsordning.

6.   Vid utarbetandet av ett yttrande ska ledamöterna i varje rådgivande grupp göra sitt bästa för att uppnå konsensus. Om konsensus inte uppnås ska majoritetens motiverade ståndpunkt anses vara den rådgivande gruppens yttrande. Även minoritetens motiverade ståndpunkt(er) ska tas till protokollet. Artikel 23.3 och 23.5 ska tillämpas i enlighet med detta. Ledamöter som företräder länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket samt till Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder ska ha rätt att avge yttranden om frågor i vilka de inte har rösträtt.

7.   Varje medlemsstat och varje land som är associerat till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket samt till Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder ska underlätta de rådgivande gruppernas arbete.

8.   När det gäller ordföranden i de rådgivande grupperna ska artikel 21 gälla i tillämpliga delar.

1.   Tjänsteföreskrifterna och de regler som antagits gemensamt av unionens institutioner för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna ska tillämpas på byråns personal, inbegripet den verkställande direktören.

2.   Vid tillämpningen av tjänsteföreskrifterna ska byrån anses vara en byrå i den mening som avses i artikel 1a.2 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän.

3.   Byråns personal ska bestå av tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda. Styrelsen ska årligen ge sitt medgivande när det gäller avtal som den verkställande direktören planerar att förlänga i fall då avtalen, efter förlängning, skulle komma att löpa tills vidare enligt anställningsvillkoren för övriga anställda.

4.   Byrån får inte rekrytera extraanställda för att utföra det som betraktas som känsliga ekonomiska arbetsuppgifter.

5.   Kommissionen och medlemsstaterna får temporärt utstationera tjänstemän eller nationella experter vid byrån. Styrelsen ska anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån.

6.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän ska byrån tillämpa lämpliga regler avseende tystnadsplikt eller andra likvärdiga skyldigheter beträffande konfidentialitet.

7.   Styrelsen ska, enligt överenskommelse med kommissionen, anta de nödvändiga genomförandeåtgärder som avses i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän.

1.   Nödvändiga arrangemang för byråns lokaler i värdmedlemsstaterna, de resurser som ska tillhandahållas av dessa medlemsstater och de särskilda regler som i värdmedlemsstaterna är tillämpliga på styrelsens ledamöter, den verkställande direktören, annan personal vid byrån och deras familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om byråns säte och i avtal om de tekniska driftställena. Sådana avtal ska efter styrelsens godkännande ingås mellan byrån och värdmedlemsstaterna.

2.   Byråns värdmedlemsstater ska tillhandahålla nödvändiga förutsättningar för att säkerställa att byrån fungerar väl, vilket bland annat inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

1.   Unionens avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden med stöd av en skiljedomsklausul i ett avtal som byrån ingått.

3.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar, ersätta skada som orsakats av dess avdelningar eller av dess personal under tjänsteutövning.

4.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att avgöra tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.   Byråns personals personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av de bestämmelser i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän eller i anställningsvillkoren för övriga anställda som är tillämpliga på dem.

1.   Rådets förordning nr 1 (46) ska tillämpas på byrån.

2.   Utan att det påverkar beslut som fattats i enlighet med artikel 342 i EUF-fördraget ska det samlade programdokument som avses i 19.1 r och den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 19.1 t vara utformade på samtliga officiella språk vid unionens institutioner.

3.   Styrelsen får anta ett beslut om arbetsspråk utan att det påverkar de skyldigheter som anges i punkterna 1 och 2.

4.   De översättningstjänster som krävs för byråns verksamhet ska tillhandahållas av översättningscentrumet för Europeiska unionens organ.

1.   Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos byrån.

2.   På grundval av ett förslag från den verkställande direktören ska styrelsen utan dröjsmål anta tillämpningsföreskrifterna för förordning (EG) nr 1049/2001.

3.   De beslut som fattas av byrån enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får ligga till grund för ett klagomål till Europeiska ombudsmannen eller en talan inför Europeiska unionens domstol på de villkor som föreskrivs i artikel 228 respektive artikel 263 i EUF-fördraget.

4.   Byrån ska sköta kommunikation i enlighet med de unionsrättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av stora it-system och får på eget initiativ och på de områden som ingår i dess uppdrag idka kommunikationsverksamhet. Byrån ska i synnerhet säkerställa att allmänheten och alla berörda parter, förutom genom offentliggörande enligt artikel 19.1 r, t, ii, jj, kk och ll och artikel 47.9, snabbt får objektiv, korrekt, tillförlitlig, uttömmande och lättbegriplig information om dess arbete. Tilldelningen av resurser för kommunikationsverksamhet får inte undergräva det effektiva utförandet av byråns uppgifter enligt artiklarna 3–16. Kommunikationsverksamheten ska följa de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antagits av styrelsen.

5.   Varje fysisk eller juridisk person har rätt att skriftligen vända sig till byrån på något av unionens officiella språk. Den berörda personen har rätt att få svar på samma språk.

1.   Byrån ska behandla personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

2.   Styrelsen ska anta bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EU) 2018/1725, även sådana bestämmelser som rör dataskyddsombudet. Bestämmelserna ska antas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

1.   Byrån får endast behandla personuppgifter för följande ändamål:

2.   När byrån behandlar personuppgifter för de ändamål som anges i punkt 1 a i den här artikeln ska förordning (EU) 2018/1725 tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna om dataskydd och datasäkerhet i de respektive unionsrättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemen.

1.   Byrån ska anta sina egna säkerhetsbestämmelser på grundval av principerna och reglerna i kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, bland annat bestämmelser om utbyte med tredjeländer, behandling och lagring av sådana uppgifter, i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (47) och 2015/444 (48). Varje administrativt arrangemang om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med de berörda myndigheterna i ett tredjeland eller, om ett sådant arrangemang saknas, varje ad hoc-utlämning till dessa myndigheter av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i undantagsfall, ska ske med kommissionens förhandsgodkännande.

2.   Styrelsen ska anta de säkerhetsbestämmelser som avses i punkt 1 i denna artikel efter kommissionens godkännande. Byrån får vidta de åtgärder som krävs för att göra det lättare att utbyta uppgifter som är relevanta för dess arbetsuppgifter med kommissionen och medlemsstaterna, och vid behov med relevanta unionsbyråer. Byrån ska utveckla och driva ett informationssystem som möjliggör utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med kommissionen, medlemsstaterna och relevanta unionsbyråer i enlighet med beslut (EU, Euratom) 2015/444. Styrelsen ska enligt artikel 2 och artikel 19.1 z i den här förordningen besluta om den interna struktur som byrån måste ha för att kunna se till att relevanta säkerhetsprinciper efterlevs.

1.   Byrån ska ansvara för säkerheten och upprätthållandet av ordningen i de byggnader och lokaler samt på de områden som byrån använder. Byrån ska tillämpa säkerhetsprinciperna och de relevanta bestämmelserna i de unionsrättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av stora it-system.

2.   Värdmedlemsstaterna ska vidta verkningsfulla och lämpliga åtgärder för att upprätthålla ordningen och säkerheten i omedelbar närhet av de byggnader, lokaler och områden som byrån använder, och de ska ge byrån lämpligt skydd i enlighet med avtalet om byråns säte och avtalen om de tekniska driftställena respektive reservdriftställena, samtidigt som de personer som byrån bemyndigat garanteras fritt tillträde till dessa byggnader, lokaler och områden.

1.   Senast den 12 december 2023 och vart femte år därefter ska kommissionen, efter samråd med styrelsen, utvärdera, i enlighet med kommissionens riktlinjer, byråns resultat i förhållande till dess mål, mandat, platser och uppgifter. Denna utvärdering ska även innehålla en granskning av genomförandet av denna förordning samt på vilket sätt och i vilken utsträckning byrån på ett ändamålsenligt sätt bidrar till den operativa förvaltningen av stora it-system och till inrättandet av en samordnad, kostnadseffektiv och sammanhängande it-miljö på unionsnivå inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Den utvärderingen ska särskilt bedöma eventuella behov av att ändra byråns mandat samt de ekonomiska konsekvenserna av sådana ändringar. Styrelsen får utfärda rekommendationer om ändringar av denna förordning till kommissionen.

2.   Om kommissionen anser att byråns fortsatta existens inte längre är motiverad med avseende på de mål, mandat och uppgifter som den tilldelats, kan kommissionen föreslå att denna förordning ändras eller upphävs.

3.   Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet, rådet och styrelsen om resultatet av den utvärdering som avses i punkt 1. Resultatet av utvärderingen ska offentliggöras.

1.   Byrån ska samarbeta med kommissionen, med andra unionsinstitutioner och med andra unionsorgan och -byråer, särskilt de som har inrättats inom området frihet, säkerhet och rättvisa och särskilt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, i frågor som omfattas av denna förordning, för att med avseende på deras respektive verksamhet bland annat åstadkomma samordning och besparingar, undvika dubbelarbete och främja synergier och komplementaritet.

2.   Byrån ska samarbeta med kommissionen inom ramen för ett samarbetsavtal om operativa arbetsmetoder.

3.   Byrån ska, när så är lämpligt, konsultera och följa rekommendationerna från Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet om nät- och informationssäkerhet.

4.   Samarbete med unionens organ och byråer ska äga rum inom ramen för samarbetsavtal. Styrelsen ska godkänna sådana samarbetsavtal med beaktande av kommissionens yttrande. När byrån inte följer kommissionens yttrande ska den motivera detta. Dessa samarbetsavtal får föreskriva delade tjänster mellan byråer när så är lämpligt, antingen på grund av att de ligger nära varandra eller utifrån politikområde inom ramen för deras respektive mandat och utan att det påverkar deras kärnuppgifter. Sådana samarbetsavtal får inrätta en mekanism för kostnadstäckning.

5.   Unionsinstitutioner, -organ och -byråer ska använda information som erhållits från byrån endast inom ramen för sin behörighet och i den utsträckning de respekterar grundläggande rättigheter, däribland krav på dataskydd. För vidareöverföring eller annan förmedling till unionsinstitutioner, -organ och -byråer av personuppgifter som behandlas av byrån krävs särskilda samarbetsavtal om utbyte av personuppgifter och ett förhandsgodkännande av Europeiska datatillsynsmannen. All överföring av personuppgifter som görs av byrån ska ske i enlighet med artiklarna 35 och 36. Beträffande behandlingen av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska sådana samarbetsavtal innehålla bestämmelser om att berörda unionsinstitutioner, -organ och -byråer ska följa säkerhetsbestämmelser och standarder som är likvärdiga med dem som tillämpas av byrån.

1.   Byrån ska vara öppen för deltagande av länder som har ingått avtal med unionen om deras associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket samt till Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder.

2.   Inom ramen för tillämpliga bestämmelser i de avtal som avses i punkt 1 ska det utarbetas arrangemang för att i synnerhet ange karaktär, utsträckning samt detaljerade regler för deltagande i byråns arbete av länder som avses i punkt 1, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag, personal och rösträtt.

1.   När så föreskrivs i en unionsrättsakt får byrån, i den utsträckning det är nödvändigt för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter, genom att ingå samarbetsavtal upprätta och upprätthålla förbindelser med internationella organisationer och deras underordnade organ, som lyder under folkrätten, eller med andra relevanta enheter eller organ som inrättas genom eller på grundval av ett avtal mellan två eller flera länder.

2.   I enlighet med punkt 1 får det ingås samarbetsavtal som anger särskilt samarbetets tillämpningsområde, karaktär, syfte och utsträckning. Sådana samarbetsavtal får endast ingås med styrelsens tillstånd efter ett förhandsgodkännande från kommissionen.

1.   Den verkställande direktören ska varje år utarbeta ett utkast till samlat programdokument för det följande året, i enlighet med artikel 32 i delegerad förordning (EU) nr 1271/2013, och den relevanta bestämmelsen i byråns finansiella regler som antagits enligt artikel 49 i den här förordningen, med hänsyn till kommissionens riktlinjer.

Det samlade programdokumentet ska innehålla ett flerårigt program, ett årligt arbetsprogram samt byråns budget och information om dess resurser, såsom anges i detalj i byråns finansiella regler som antagits enligt artikel 49.

2.   Styrelsen ska anta utkastet till samlat programdokument efter samråd med de rådgivande grupperna och ska sända det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 31 januari varje år, liksom varje uppdaterad version av dokumentet.

3.   Före den 30 november varje år ska styrelsen, med två tredjedelars majoritet av styrelsens röstberättigade ledamöter, och i enlighet med det årliga budgetförfarandet, anta det samlade programdokumentet, med beaktande av kommissionens yttrande. Styrelsen ska säkerställa att den slutgiltiga versionen av detta samlade programdokument översänds till Europaparlamentet, rådet och kommissionen och offentliggörs.

4.   Det samlade programdokumentet ska anses vara slutgiltigt efter det att unionens allmänna budget slutligen har antagits och ska vid behov anpassas i enlighet därmed. Det antagna samlade programdokumentet ska därefter sändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt offentliggöras.

5.   Det årliga arbetsprogrammet för det följande året ska inbegripa detaljerade mål och förväntade resultat, inbegripet resultatindikatorer. Det ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och en indikation på de ekonomiska och mänskliga resurser som anslagits för varje åtgärd, i enlighet med principerna om verksamhetsbaserad budgetering och förvaltning. Det årliga arbetsprogrammet ska överensstämma med det fleråriga arbetsprogram som avses i punkt 6. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som lagts till, ändrats eller strukits jämfört med föregående budgetår. Styrelsen ska ändra det antagna årliga arbetsprogrammet om byrån får en ny uppgift. Varje betydande ändring av det årliga arbetsprogrammet ska antas enligt samma förfarande som det ursprungliga årliga arbetsprogrammet. Styrelsen får delegera befogenheten att göra icke-väsentliga ändringar i det årliga arbetsprogrammet till den verkställande direktören.

6.   Det fleråriga programmet ska omfatta övergripande strategisk programplanering inklusive mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Även resursplanering, inklusive flerårig budget och personal, ska fastställas. Resursplaneringen ska uppdateras årligen. Den strategiska programplaneringen ska uppdateras vid behov, och särskilt för att beakta resultatet av den utvärdering som avses i artikel 39.

1.   Varje år ska den verkställande direktören, med beaktande av byråns verksamhet, utarbeta ett utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter för följande budgetår, inklusive ett utkast till tjänsteförteckning, och lägga fram det för styrelsen.

2.   Styrelsen ska, på grundval av det utkast till beräkning som utarbetats av den verkställande direktören, anta ett utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter för det följande budgetåret, inklusive utkastet till tjänsteförteckning. Styrelsen ska senast den 31 januari varje år sända det till kommissionen och de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket samt till Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder, som en del av det samlade programdokumentet.

3.   Kommissionen ska sända utkastet till beräkning till budgetmyndigheten tillsammans med det preliminära förslaget till unionens allmänna budget.

4.   På grundval av utkastet till beräkning ska kommissionen i förslaget till unionens allmänna budget föra in de beräkningar som den betraktar som nödvändiga med tanke på tjänsteförteckningen samt storleken på det anslag som ska belasta den allmänna budgeten, som den ska förelägga budgetmyndigheten i enlighet med artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

5.   Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen för bidraget till byrån.

6.   Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning.

7.   Styrelsen ska anta byråns budget. Den blir definitiv när unionens allmänna budget slutligen antas. Vid behov ska byråns budget justeras enligt denna.

8.   Alla eventuella ändringar av byråns budget, inklusive tjänsteförteckningen, ska göras enligt samma förfarande som det som är tillämpligt för upprättandet av den ursprungliga budgeten.

9.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.5 ska styrelsen så snart som möjligt meddela budgetmyndigheten sin avsikt att genomföra eventuella projekt som kan få betydande konsekvenser för finansieringen av dess budget, särskilt projekt som rör egendom, exempelvis hyra eller köp av byggnader. Styrelsen ska informera kommissionen om detta. Om en av budgetmyndighetens båda parter avser att avge ett yttrande, ska den inom två veckor efter mottagandet av informationen om ett projekt meddela styrelsen sin avsikt att avge ett sådant yttrande. Om inget svar inkommer får byrån fullfölja den planerade åtgärden. Delegerad förordning (EU) nr 1271/2013 ska tillämpas på alla byggnadsprojekt som kan komma att få betydande konsekvenser för byråns budget.

1.   Alla byråns intäkter och utgifter ska beräknas för varje budgetår, som ska vara kalenderår, och redovisas i byråns budget.

2.   Intäkter och utgifter i byråns budget ska balansera varandra.

3.   Utan att det påverkar andra typer av inkomster ska byråns intäkter bestå av följande:

4.   Byråns utgifter ska omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

1.   Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.   Den verkställande direktören ska varje år vidarebefordra alla uppgifter som rör resultatet av utvärderingsförfarandena till budgetmyndigheten.

3.   Senast den 1 mars budgetår N + 1 ska byråns räkenskapsförare meddela de preliminära räkenskaperna för budgetår N till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten. Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera de preliminära redovisningarna för institutionerna och decentraliserade organ i enlighet med artikel 245 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

4.   Den verkställande direktören ska sända en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för år N till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten senast den 31 mars år N + 1.

5.   Kommissionens räkenskapsförare ska sända byråns preliminära räkenskaper för år N, som konsoliderats med kommissionens räkenskaper, till revisionsrätten senast den 31 mars år N + 1.

6.   Efter det att revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära redovisningar enligt bestämmelserna i artikel 246 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 inkommit, ska den verkställande direktören på eget ansvar upprätta byråns slutliga redovisningar och överlämna dem till styrelsen för yttrande.

7.   Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper för år N.

8.   Senast den 1 juli år N + 1 ska den verkställande direktören sända de slutliga redovisningarna tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket samt till Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder.

9.   De slutliga räkenskaperna för år N ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november år N + 1.

10.   Senast den 30 september år N + 1 ska den verkställande direktören sända revisionsrätten ett svar på dess synpunkter. Den verkställande direktören ska också sända det svaret till styrelsen.

11.   Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran förse Europaparlamentet med all den information som är nödvändig för en smidig tillämpning av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för budgetår N, i enlighet med artikel 261.3 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

12.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år N + 2, på rekommendation av rådet som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för år N.

1.   I syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar ska förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (EU) 2017/1939 tillämpas.

2.   Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och utan dröjsmål anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns samtliga anställda, med användning av den mall som finns i bilagan till det avtalet.

3.   Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering från byrån.

4.   Olaf får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (49) göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidrag eller ett avtal som finansieras av byrån.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2, 3 och 4 ska byråns kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner revisionsrätten, Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten rätt att utföra sådana revisioner och genomföra sådana utredningar, inom ramen för sina respektive behörigheter.

1.   Den byrå som inrättas genom denna förordning ska vara rättslig efterträdare vad gäller alla avtal som ingåtts, alla åtaganden som gjorts och all egendom som förvärvats av den Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa såsom den inrättades genom förordning (EU) nr 1077/2011.

2.   Denna förordning ska inte påverka den rättsliga verkan av avtal, samarbetsavtal och samförståndsavtal som ingåtts av byrån såsom den inrättades genom förordning (EU) nr 1077/2011, utan att det påverkar tillämpningen av eventuella ändringar av dessa som krävs enligt denna förordning.

1.   Styrelsens ledamöter, ordförande och vice ordförande, som utnämnts på grundval av artikel 13 respektive artikel 14 i förordning (EU) nr 1077/2011, ska fortsätta att utföra sina uppgifter under den återstående perioden av sina uppdrag.

2.   De rådgivande gruppernas ledamöter, ordförande och vice ordförande, som utnämnts på grundval av artikel 19 i förordning (EU) nr 1077/2011, ska fortsätta att utföra sina uppgifter under den återstående perioden av sina uppdrag.