(1)

Förbindelserna mellan Europeiska unionen (unionen) och Ukraina fortsätter att utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP) och det östliga partnerskapet. Ett associeringsavtal mellan unionen och Ukraina (2) (associeringsavtalet), som innefattar ett fördjupat och omfattande frihandelsområde trädde i kraft den 1 september 2017.

(2)

Ukraina började våren 2014 genomföra ett ambitiöst reformprogram i syfte att stabilisera landets ekonomi och förbättra invånarnas försörjningsmöjligheter. Högst på agendan står bland annat korruptionsbekämpning, författnings- och valreformer samt reform av rättsväsendet. Genomförandet av dessa reformer har fått stöd genom fem på varandra följande makroekonomiska stödprogram som gett Ukraina stöd i form av lån på totalt 5 miljarder EUR. Det senaste makroekonomiska stödet, som gjordes tillgängligt i samband med covid-19-pandemin enligt Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/701 (3), gav lån på 1,2 miljarder EUR till Ukraina och slutfördes i september 2021.

(3)

Ukrainas ekonomi har påverkats av konjunkturnedgången under 2020, som orsakades av covid-19-pandemin och av de långvariga säkerhetshoten vid landets gräns mot Ryssland. Den fortsatt stigande osäkerheten har på senare tid lett till förtroendeförluster som haft en negativ inverkan på de ekonomiska utsikterna och sedan mitten av januari 2022 inneburit att landet inte längre har tillgång till de internationella kapitalmarknaderna. Det försämrade finansieringsläget har bidragit till ett stort och växande resterande externt finansieringsgap och har en mycket negativ inverkan på investeringarna, vilket i sin tur försvagar Ukrainas resiliens mot framtida ekonomiska och politiska chocker.

(4)

Den ukrainska regeringen har visat en stark vilja att genomföra ytterligare reformer och fokuserar, i det nuvarande kritiska läget, på kort sikt på grundläggande politikområden som ekonomisk resiliens och stabilitet, samhällsstyrning och rättsstatsprincipen, samt energi.

(5)

Ett förnyat åtagande att genomföra sådana reformer och en stark politisk vilja har lett de ukrainska myndigheterna till att sedan sommaren 2021 skynda på genomförandet av reformer. Detta har även gjort det möjligt för Ukraina att framgångsrikt slutföra processen med det makroekonomiska stödet i samband med covid-19-pandemin, då alla reformåtgärder som överenskommits med unionen i samförståndsavtalet har genomförts.

(6)

För att ge större politisk flexibilitet i samband med den kris som hängde samman med covid-19-pandemin godkände Internationella valutafonden (IMF) ett 18-månaders standby-avtal för Ukraina med tillgång till motsvarande 5 miljarder USD i juni 2020. Det avtalet är inriktat på fyra prioriteringar: i) att mildra krisens ekonomiska konsekvenser, bland annat genom stöd till hushåll och företag, ii) att säkerställa centralbankens fortsatta oberoende och en rörlig växelkurs, iii) att skydda den finansiella stabiliteten och samtidigt återvinna kostnaderna från bankresolutioner, och iv) att fortsätta viktiga samhällsstyrnings- och korruptionsbekämpningsåtgärder för att skydda och fördjupa de framsteg som gjorts på senare tid. På grund av en ojämn takt i genomförandet avslutades den första programgranskningen, som även ledde till en överenskommelse om att förlänga programmet till slutet av juni 2022, först i november 2021. Därmed uppgår de totala utbetalningarna inom ramen för det nuvarande IMF-programmet hittills till motsvarande 2,8 miljarder USD. Ytterligare två granskningar planeras äga rum före slutet av andra kvartalet 2022.

(7)

Med tanke på de stora budgetfinansieringsriskerna och i ett läge med en långsam återhämtning från den kris som hängde samman med covid-19-pandemin och en snabbt stigande inflation ansökte Ukraina den 16 november 2021 om ett nytt långsiktigt makroekonomiskt stödprogram på upp till 2,5 miljarder EUR från unionen. Detta makroekonomiska krisstöd syftar särskilt till att hantera den kraftiga och oväntade ökningen av Ukrainas externa finansieringsbehov som utlösts av den faktiskt förlorade tillgången till finansmarknaderna och de underliggande omedelbara utmaningarna.

(8)

Eftersom Ukraina är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(9)

Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett extraordinärt finansiellt instrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör underbygga genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra mottagarens betalningsbalans på kort sikt och ekonomiska resiliens på medellång sikt.

(10)

Med tanke på att förlusten av marknadstillgång och utflödet av kapital har skapat ett betydande återstående behov av extern finansiering till Ukrainas betalningsbalans, utöver de medel som tillhandahållits av IMF och andra multilaterala institutioner, anses det snabba makroekonomiska krisstöd från unionen som ska ges till Ukraina under nuvarande exceptionella omständigheter, på kort sikt, vara ett lämpligt svar på de betydande risker som landet står inför. Unionens makroekonomiska stöd skulle stödja Ukrainas ekonomiska stabilisering och syfta till att stärka landets omedelbara resiliens, samt, i den mån det i nuläget är möjligt, stärka Ukrainas strukturreformagenda genom att komplettera de resurser som görs tillgängliga genom IMF:s lånefacilitet.

(11)

Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att stödja återställandet av en hållbar extern finansiell situation för Ukraina och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling.

(12)

Unionens makroekonomiska stöd förväntas äga rum parallellt med genomförandet av budgetstödinsatser inom ramen för det instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (4).

(13)

Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs på grundval av en kvantitativ bedömning av Ukrainas återstående behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt de internationella reserver som står till dess förfogande. Unionens makroekonomiska stöd bör utgöra ett komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Ukraina och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(14)

Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna och målen och åtgärderna inom de olika områdena för unionens yttre åtgärder och annan relevant politik.

(15)

Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Ukraina. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(16)

Unionens makroekonomiska stöd bör främja Ukrainas uppslutning kring de värderingar som landet delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(17)

Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Ukraina respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom stärka effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet i systemen för förvaltning av offentliga medel i Ukraina och främja strukturreformer som syftar till att stödja hållbar tillväxt för alla, skapande av anständiga arbetstillfällen och konsolidering av de offentliga finanserna. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör regelbundet övervaka både att förhandsvillkoren uppfylls och att dessa mål uppnås.

(18)

För att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens makroekonomiska stöd skyddas effektivt bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med det stödet. Det bör dessutom föreskrivas att kommissionen ska genomföra kontroller, att revisionsrätten ska göra revisioner och att Europeiska åklagarmyndigheten ska utöva sina befogenheter.

(19)

Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet påverkas inte av att det makroekonomiska stödet utbetalas.

(20)

De belopp som krävs för unionens makroekonomiska stöd bör vara förenliga med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(21)

Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller stödet och förse dem med relevanta dokument.

(22)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (5).

(23)

Unionens makroekonomiska stöd bör omfattas av ekonomiskpolitiska villkor vilka ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor med de ukrainska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den potentiellt betydande inverkan som stöd på över 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa det granskningsförfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 182/2011 för transaktioner som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Ukraina bör granskningsförfarandet tillämpas i samband med antagandet av samförståndsavtalet och vid alla minskningar, tillfälliga uppskjutanden eller fullständiga avbrytanden av stödet.

(24)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att ge makroekonomiskt krisstöd till Ukraina för att, särskilt, stärka landets ekonomiska resiliens och stabilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(25)

Med beaktande av den brådska som föranleds av de exceptionella förhållanden som förorsakats av covid-19-pandemin och de ekonomiska följderna därav, anses det lämpligt att åberopa det undantag från tidsfristen på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(26)

För att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut ska kunna tillämpas snarast bör detta beslut av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.